Rep 22a september - Rörelser och lokaler

Innan repet idag gick jag runt på stan och funderade på vilka butiker jag skulle kunna vända mig till för första aktens kostymer. Jag har hört från flera teatermänniskor att man får låna kläder på Beyond Retro, och detta skulle ha passat så bra då jag kommer köra mycket på 40-talskläder till två av huvudkaraktärerna. Men, när jag kom till Beyond Retro på Drottninggatan sa butiksägaren att de nästan aldrig lånar ut kläder till teaterföreställningar. Det blev ett litet bakslag för min del, då jag nu måste räkna in även huvudkaraktärernas kostymer i budgeten. Jag får se vart jag vänder mig i sådana fall, om det blir lite billigare second hand affärer eller om jag faktiskt syr upp allting.

Men, idag var första gången vi samlades på Teaterverket, lokalen där vi ska spela upp pjäsen. Det var litet och intimt, lite spöklikt på någon vis - och precis vad vi vill ha.

Vi körde en snabb incheckning då vi var så många, och satte sedan igång med demonstrationerna av våra utvalda rörelser och ageranden. Det märktes tydligt vilka som var bekväma med att stå på scen (dvs alla utom jag, som inte visade någonting på golvet). Många av rörelserna och agerandena var riktigt obehagliga och jag hoppas att några av dem kommer med i pjäsen.

Peter kliar sig frenetiskt i nacken och Fredriks hand går från hängande och avslappnad till helt stel med fingrarna spretande utåt i ryckiga rörelser.

Ana och Alexandra rör sig ryckigt och ler elakt samtidigt.

Blandade reaktioner hos de andra.

Vi diskuterade lite kostym under pausen, och jag börjar bli en aning stressad nu. Dessutom har jag insett vilket ensamt jobb det kommer bli - jag är inte riktigt del av någon av grupperna som ensamblen består av. Men, det kanske ändrar sig, vem vet? Oavsett börjar jag känna att jag måste få tag på Madeleine snart (det visade sig ju att jag hade sparat fel nummer till henne i mobilen och hoppas nu att Eniro har rätt nummer). Jag skulle gärna vilja ha någon att spåna idéer med, för det är som sagt ganska ensamt nu. Jag hoppas bara att detta är ett tecken på att Stefan litar tillräckligt på att jag klarar mig själv.

Till nästa rep, som är på söndagkväll, ska vi få någonting via post hem, som Stefan inte kan avslöja något om. Det låter väldigt spännande, och samtidigt lite läskigt.

//Emelie

Rep 20e september - obehagliga textstycken och nya ansikten

Idag var vi väldigt många, vilket var superkul! Fyra statister kom dit och tog del i högläsningen och diskussionerna om texterna vi hade valt ut.

Stefan samlade in alla våra lappar och läste dem högt en i taget och efter varje text pratade vi om varför dessa texter kändes obehagliga. Första texten var de sista raderna av Bibeln, en annan var en del av en dikt, en tredje en vers ur en låt, och så vidare. När alla texterna var färdigdiskuterade ville Stefan att vi skulle viska våra texter samtidigt och starta i intervaller så sorlet av viskande röster blev starkare för varje ny människa, och detta spelade han in. "Det här ska vara med i pjäsen!" sa han när vi hade lyssnat igenom resultatet.

Jag tyckte att det var ett väldigt produktivt rep idag, fast än inte så mycket för min egen del av projektet. Jag skickade ett sms till Madeleine och frågade om vi kunde ses och prata mer eller om hon kommer på nästa rep, men har ännu inte fått svar. Hoppas på ett svar imorgon.

Nästa uppgift vi nu har fått av Stefan känns en aning svår, för mig åtminstone. Vi ska tänka ut en rörelse som vi förknippar med obehag, och ett agerande som får oss att känna oss obekväma. Vi ska sedan berätta om den, och visa på en annan person. Att tänka ut en rörelse kan jag nog klara av, men att visa upp det inför folk, och på ett trovärdigt sätt, är jag nog lite sämre på. Men jag är inte skådespelare så jag behöver inte vara duktig på skådespeleri, fast än regissören är närvarande.

Förra repet sa jag till Hjalmar W att Madeleine skulle tvinga honom att växa ut skägget, varpå han suckade och beklagade sig lite. Senare när jag pratade med Stefan om detta var Hjalmar ur hörhåll och hörde inte när Stefan sa att han inte ville att Hjalmar skulle ha sitt skägg, så idag innan mötet började gick Hjalmar fram till Stefan och bekladade sig lite mer. Stefan sa då att vi just skulle inleda en diskussion angående detta, varpå jag sa att regissörens ord är lag. "Just det!" svarade Stefan.

När inte pjäsen diskuterades under repet idag var det mycket politik, vilket självklart är helt förståeligt, så efter repet åkte vi allihopa in till Sergels Torg för att titta på proteströrelsen. Det slutade med att vi hamnade i tåget som gick från plattan till riksdagshuset. "Inga rasister i våran regering!" ropades ut över Stockholmsgator, och jag tror att det var fler som närvarade där än vad det var i Pride-paraden i somras. Imponerande.

//Emelie