Idag var vi väldigt många, vilket var superkul! Fyra statister kom dit och tog del i högläsningen och diskussionerna om texterna vi hade valt ut.
Stefan samlade in alla våra lappar och läste dem högt en i taget och efter varje text pratade vi om varför dessa texter kändes obehagliga. Första texten var de sista raderna av Bibeln, en annan var en del av en dikt, en tredje en vers ur en låt, och så vidare. När alla texterna var färdigdiskuterade ville Stefan att vi skulle viska våra texter samtidigt och starta i intervaller så sorlet av viskande röster blev starkare för varje ny människa, och detta spelade han in. "Det här ska vara med i pjäsen!" sa han när vi hade lyssnat igenom resultatet.
Jag tyckte att det var ett väldigt produktivt rep idag, fast än inte så mycket för min egen del av projektet. Jag skickade ett sms till Madeleine och frågade om vi kunde ses och prata mer eller om hon kommer på nästa rep, men har ännu inte fått svar. Hoppas på ett svar imorgon.
Nästa uppgift vi nu har fått av Stefan känns en aning svår, för mig åtminstone. Vi ska tänka ut en rörelse som vi förknippar med obehag, och ett agerande som får oss att känna oss obekväma. Vi ska sedan berätta om den, och visa på en annan person. Att tänka ut en rörelse kan jag nog klara av, men att visa upp det inför folk, och på ett trovärdigt sätt, är jag nog lite sämre på. Men jag är inte skådespelare så jag behöver inte vara duktig på skådespeleri, fast än regissören är närvarande.
Förra repet sa jag till Hjalmar W att Madeleine skulle tvinga honom att växa ut skägget, varpå han suckade och beklagade sig lite. Senare när jag pratade med Stefan om detta var Hjalmar ur hörhåll och hörde inte när Stefan sa att han inte ville att Hjalmar skulle ha sitt skägg, så idag innan mötet började gick Hjalmar fram till Stefan och bekladade sig lite mer. Stefan sa då att vi just skulle inleda en diskussion angående detta, varpå jag sa att regissörens ord är lag. "Just det!" svarade Stefan.
När inte pjäsen diskuterades under repet idag var det mycket politik, vilket självklart är helt förståeligt, så efter repet åkte vi allihopa in till Sergels Torg för att titta på proteströrelsen. Det slutade med att vi hamnade i tåget som gick från plattan till riksdagshuset. "Inga rasister i våran regering!" ropades ut över Stockholmsgator, och jag tror att det var fler som närvarade där än vad det var i Pride-paraden i somras. Imponerande.
//Emelie
Följ hela processen i hur en pjäs blir till. Från kollationering, till premiär och vidare till utvärdering. Det kommer bli blod, svett och tårar - och kanske en bruten lilltå eller två. Förhoppningsvis inga bränder.
Information
På Västmannagatan 54 driver bröderna Dag och Natt det ensliga vandrarhemmet Wärdshuset. En stormig natt kommer det unga paret Anni och William till Stockholm och av misstag till Wärdshuset, där Dag och Natt bemöter dem på ett ytterst ovanligt och obehagligt sätt. När Anni och William blir bjudna på Wärdshusets speciella brännvin tar skräcken överhanden och de börjar uppleva mardrömmar som de aldrig trodde de skulle få vara med om.
Bered dig på en farlig mardrömslek i den kalla novemberkvällen och en skräckupplevelse som du sent kommer att glömma. Ingen går säker! Beträd på egen risk! Varning för blod! Rekomenderas från 15 år. Premiär 14 november på TeaterVerket. Biljetter finns att köpa på teaterverket.se.
Bered dig på en farlig mardrömslek i den kalla novemberkvällen och en skräckupplevelse som du sent kommer att glömma. Ingen går säker! Beträd på egen risk! Varning för blod! Rekomenderas från 15 år. Premiär 14 november på TeaterVerket. Biljetter finns att köpa på teaterverket.se.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar